Under natten som gick, regnade det en hel del. Vi hade rejält med vatten på taket, som rann ner när vi sänkte stödbenen. Det var mulet när vi lämnade Rimforsa och körde in i Kisa. Här handlade vi jordgubbar och lite annat i matväg, innan vi bytte förare.

De två senaste dagarna har resan med Husbilen Ellen gått norrut, om än med lite kringelikrokar.

I går förmiddag lämnade vi Bergkvara och gjorde sen en avstickare ut till Kolboda. Sista biten var rätt smal och omgärdad av stenmurar, men vacker. Där fanns både sommarhus och åretruntboende som inte ville ha husbilar inpå knuten. Vi vände och tog oss tillbaka en bit, där vi tog kaffepaus.

Vi åkte förbi magasinet i Ljungbyholm och sen stannade vi och handlade.

Vi fortsatte mindre vägar förbi blommande potatisfält och

Vi åkte genom en vacker natur. Här hade trädet blivit tuktat av höga bilar. Vi höll oss väster om Kalmar på vägar vi inte åkt tidigare.

Vi kom ut på E22 och följde den en liten bit innan vi svängde av, för att slippa all trafik. Vi svängde ner till Pataholm där vi åt lunch och sen

gick vi på konstutställning och tittade på verk

Anna Petrova och

Gunnar Gauffin.

Det blev förstås en tur genom resten av byn, där

vi också hälsade på några kvigor i en hage. De ville inte alls ha med oss att göra. Vi har varit i Pataholm vid några tillfällen tidigare och vi kommer gärna tillbaka hit!

Dagens etapp.

Det var soligt och fint i morse, men det kom lite moln på himlen innan vi for iväg från Helgenäs och viken Syrsan.

Vi åkte en liten väg och snart kom vi förbi en plätt där de slagit och satt upp hövålmar. Det är många år sen jag såg senast en sån.  Höhässjor har vi träffat på norrut men inga vålmar. Det visade sig vara en hembygdsförening som visade äldre metoder.

Vi passerade också en sjö med många vackra vita näckrosor.

På håll såg vi också ett hus med säteritak.

Vi gjorde ett stopp hos Hedwig i Valdemarsvik, där  vi blev bjudna på fika. Sen fortsatte vi en mindre väg till vägen från Södra Finnö, som vi följde till E22 och Söderköping.

Det kom en regnskur, innan vi kom in i Söderköping. Där var det lång kö genom stan.

Vi svängde ur kön och åkte in till Söderköping. Vi gick till Bakfickan utefter Göta kanal, där vi åt en god lunch.

Vi promenerade längs kanalen, tittade på konst och

Vi gick till Ellen och fortsatte vägen hem till Norrköping. Köerna höll i sig ända till avfarten till Mariehov. Då hade det inte varit någon broöppning som störde, utan bara trafikljusen och en tät ström av bilar.

Det var skönt komma hem till lägenheten efter utflykten.

Så här blev dagsetapperna på vår rundtur.

Väl hemma igen har jag tagit fram akrylfärgerna. Det var länge sen sist. Men allra mest tid har jag ägnat åt att gå igenom skåp och lådor för att sortera ut en del, innan senhöstens flytt.

Vi gjorde en tur till Holger i Skärblacka. De röda näckrosorna i dammen är vackra!

På hemvägen åkte vi förbi där jag växte upp. Huset har förlängts med en carport och ett tak över förstukvisten har kommit på.

Senare i veckan träffade jag Irene, en husbilsvän. Även hon uppväxt i Skärblacka. Vi var ute och  åt tillsammans. Timmarna försvann snabbt iväg. Så är det när man har trevligt!

Det blev mer tid för målning i arbetsrummet innan vi

for till Kvarsebo och gratulerade Erik. Kul att ses, då det var ett tag sen.

I söndags var vi till sonen och plockade svarta vinbär.

Väl hemma passerades bären. Blir gott att ha i frukost-filen!

Kunde inte motstå blommorna i Linköping. En blomsterfluga höll på att landa på en röd Solhatt!

I måndags kväll kom regnet ungefär samtidigt som vi satte oss i bilen och åkte till Sörsjön. Där fanns Ann och Leffe, husbilsvänner men också GC-vänner. Sonhustru och barnbarn med flickvän var också med. Det blev bastubad för herrarna och senare hamburgare och korvgrillning för oss alla. Timmarna försvann snabbt under markisen! Så kul att ses.

Det var mörkt och nattdimma när vi åkte hem!

I går blev det promenader i solen. Vi gick Östra Promenaden när vi såg "Utsikt innifrån ett träd" av Alvaro Campo från 1972. Vi gick sen vidare

till Inre hamnen och tittade på nybyggnationen av bostadsrätter, som sker.

Där fanns nytt rosa konstverk och ny vit bro över MotalaStröm.

Där fanns också sandlek och liten vattenbassäng för mindre barn och 

bassäng för de äldre - barn eller vuxna, som kan simma. 2 meter djup bassäng. Bastu finns i huset rakt fram. Trevligt ordnat.

Mellan husen kommer det vara ett kanalsystem.

Det stora sädesmagasinet, Andreas kvarn, kommer vara kvar, men byggs om för allmänheten i bottenvåningen. I resten av huset kan det bli kontor och bostäder.

En fin återblick varifrån vi kom, med en gammal hamnkran, som monument över det som en gång i tiden var.

Vitlysing med "sin böjda nacke", var vacker i solen

Vi fortsatte Saltängsgatan ner till Karl Johans Park och kaktusplanteringen. I år hyllas Basketföreningen som hunnit vara verksamma i 60 år.

När vi vände oss om påmindes vi om att Eldkvarn skulle spela på kvällen.

Vi gick hemåt över Saltängsbron med de vackra petuniorna.

Senare tog vi oss ner till Karl Johans Park igen. Vi lyssnade härifrån en stund innan vi gick runt 

det inhägnade och utsålda området. Eldkvarn startade 1971 och gav nu en av två kvällars avskedskonsert i Norrköping.

En dag kom Hedwig hem till oss tillsammans med Jippii. Det blev lunch och mycket prat tillsammans. Hedwig hade stickat en jättevacker mörkblå tröja till mig. Superglad över den!

Blommorna frodas i planteringarna. Blomman påminner om Lyckliga Lotta, så kanske kan det vara det.

Under senaste tiden har jag gått igenom skåp och gallrat ur en del. Förra lördagen var vi med på bagagelucke-loppis. Nu är vi en erfarenhet rikare, men inte värt mödan. De vi inte sålde åkte vi till Erikshjälpen med, förutom Rörstrands Annika porslin.

Vi har också varit till returpunkten med annat.

Livet är ömsom vin och vatten och så tar det slut! I går var vi med i Kullerstad kyrka och tog farväl av Monica Petersson. Begravningsgudstjänsten hölls i min konfirmationskyrka. Efteråt var det minnesstund med lunch på Skogängsgården.

Kullerstad kyrka är en vacker liten 1100-tals kyrka. Numera hålls den stängd stor del av året.

Väl hemma igen, plockade vi ihop och tog oss till Ellen. Det blev färd mot Finspång, där vi handlade innan vi fortsatte mot

Zinkgruvan. Efter en sväng fick Lennart bromsa in, då ett par tranor med sina något flygfärdiga ungar var på vägen. Stora fåglar som behöver lite startsträcka för att komma upp i luften.

De flög inte lång sträcka utan fortsatte gå på en slåtteräng.

Vi fortsatte i regnet till ställplatsen i Zinkgruvan, där vi sovit gott under natten. I stort sett hela natten har det smattrat av regn på taket. En härlig känsla! Nu har regnet slutat men det är väldigt grått!

Jag myser i min nya fina tröja, som Hedwig stickat! Vi tar en lugn förmiddag här, innan vi fortsätter till husbilsträff i Svartå.

Gårdagens resa från Norrköping till Zinkgruvan.

Efter en förmiddagspromenad i Zinkgruvan, for vi vidare och förbi solros-fält, till 

Laxå badplats, där vi åt lunch.

Kl 16.00 var det inkörningstid till iHusbils träff i Svartå Folkets Park.

När vi kom var många redan där. Stefan tog emot och dirigerade oss till en plats. Det blev lite allmänt prat och presentation.

Senare samlades vi för korvgrillning

Lena, Stefan, Marita och Janne hade en ordnat en jättetrevlig träff! Tack för den!! De skickade bollen vidare till oss andra i iHusbil att ordna träffar!!

Vi tackade för oss vid 11-tiden och reste över Närkeslätten. Mycket säd finns kvar att hantera. Vi hoppas att regnet inte ska slå ner och förstöra de grödor vi så väl behöver.

Vid Kumla, såg vi ett muromgärdat område, som vi önskar inte skulle behövas!

Här var det några år sen vi åkte, för den här djurövergången har vi inte sett tidigare!

När vi närmade oss Finspång kom det ett och annat regnstänk och vid Vistinge övergick gråvädret till regn! Då var det skönt att inte ha så långt hem.

Stort tack alla för ett trevligt veckoslut!

Här lyste sommarblommorna fint, men himlen var grå och det har blivit mer och mer höst. Vi, liksom flyttfåglarna, har haft bråda tider.

Den 14 augusti fick vi nycklar till vår nya lägenhet i Finspång. Det var spännande att se den tom på möbler.

Det tyckte barnbarnen Noelle och Wincent också, som var våra första besökare. Redan innan vi fick nycklarna har vi haft fullt upp att få tag i hantverkare till olika moment, samt börja sortera i vårt nuvarande innehav av olika grejor.

Köket försvann liksom väggen in mot vardagsrummet (bilden ovan).

Rivningen hade vi hjälp med. Det blev mycket material att forsla bort. Även från badrummet och garderobs-väggen mellan sovrum och arbetsrum.

En dag när vi tog paus på balkongen, kom en långtradare med fönster. Det var bostadsrättsföreningen som beställt byte av fönster. Det visste vi, då några hus i föreningen redan fått nya fönster innan semestern. Tursamt kunde de börja börja byta i vår lägenhet, så nu har vi nya fönster och balkongdörr.

Efter det bytet, började Lennart resa en ny garderobs-vägg mellan sovrum och arbetsrum. Jag har dokumenterat och varit hjälpreda, samt städgumma.

Till och från har vi gjort inköp på IKEA, Bauhaus, Clas Ohlson och Biltema. Vi tog kaffepaus på Biltema och fick sällskap av ett gäng Pilfinkar. De var inte alls rädda.

Dagar när vi inte kunnat vara i Finspång har vi ägnat oss åt att sortera vad som ska med till Finspång och vad som ska åt annat håll. En del bokhyllor har tömts och lådor har fyllts.

I fredags var garderobs-väggen på plats. Tyvärr har den som ska fixa badrummet blivit sjuk, så det arbetet har stått under veckan. Vi hoppas arbetet kommer igång igen den här veckan.

I den lilla handelsboden sålde Ragnhild godis och senare

välkomnade hon Orgagillet, som dansade och spelade för oss.

Det var en riktigt härlig dag!

I dag har vi fortsatt arbeta i Finspång med att spackla i taket samt, slipa tapetskarvar.

Sen förra inlägget har vi ägnat den mesta tiden åt lägenheten i Finspång. Det har blivit en del arbete med målartvätt,

spackling och målning, men mycket återstår!

Vi har köpt in en del prylar, som hantverkarna använt och använder när de gör ordning vårt badrum liksom hallgolvet.

Här hade elektrikern påbörjat sitt jobb liksom jag att ta bort gammal kakelfix. Än återstår en del arbete med el och annat. Vi får hålla oss undan när hantverkarna är på plats.

Vi har testat innergården, med medhavd lunch.

Under tider när vi hållit oss undan för hantverkarna har vi börjat packa det som ska vara kvar. Mycket har gått till Erikshjälpen och annat till Returpunkten.

Vi har unnat oss AW på Lamp Hotell. Apirol Spiz var mer vattenstark och mycket dyrare än på GC, men vi njöt stort den kvällen.

I lördags hade vi hantverkare i lägenheten och vi passade på att vara med på Siemens Öppet Hus. Anna och Patrik, som jobbar där, hade skickat en inbjudan till oss, men man behövde inte ha någon anhörig för att få titta runt.

Det var intressant att se olika delar, som ingår i en turbin. 

Vi stod länge och väl i kö för att komma in och titta på 3D-skrivarna, men vi gav upp. Där var tidigare Curt Nicolin-gymnasiet, där Per var elev. Det blev en kopp kaffe och bulle innan vi åkte mot Norrköping.

I går var Lennart själv till Finspång och jobbade, medan jag hade en jättetrevlig lunch på Il Cibo med Ann-Charlott, Irene 

och Ingrid. Sen blev det fika och te på Vetekornet, med fortsatt prat! Vi tjejer gick årskurs 6 i folkskolan i Skärblacka tillsammans.

När vi kom till Finspång idag, hade det tagit längre tid än beräknat för snickarna att sätta dit dörrkarmar och foder. Vi kände att vi störde, så vi gjorde utflykt i Finspångs omgivningar. Jag visade Lundalen för Lennart. Här håller Friluftsfrämjandet till. Där finns många motionsspår i olika längd, samt trevlig plats att njuta av medhavd matsäck.

Sjön Bleken ligger nedanför huset. Härifrån fortsatte vi en sväng med bilen förbi Slottet, det nedlagda lasarettet och till Mellangrind. Sen bar det ned förbi Sjövik och ut till Viggestorp och

Torstorp, innan vi stannade vid badplatsen till sjön Mäseln. Här  tror jag inte att jag varit tidigare. 

Så här års var det lugnt och fint.

Vi hämtade den medhavda lunchen från bilen. Vi njöt av den, miljön och solen som tittade fram. Mätta och belåtna for vi en handelsrunda i Norrköping, innan vi tog oss hemåt.

Efter en intensiv renovering under hösten flyttade vi till Finspång den 13 november. Det tog ytterligare en månad innan vi kände oss riktigt hemmastadda. Nu önskar vi er 

en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År

från vårt nya hem i Finspång!

Elisabeth och Lennart

Den 20:e kom Noelle och Wincent över till oss och gjorde en del

God fortsättning till er alla!

Vi lämnade snö och kyla för ett soligt och skönt Gran Canaria. 

Nyårsafton tog vi bussen till Cita och

Restaurang Calle V, tillsammans med Yvonne och Mikael. Vi började med en god lax- och avokado- förrätt innan det blev oxfilé. Smakade smaskens. Vi var  med på första sittningen och valde att ta en promenad till Yumbo

där vi åt desserten, Tiramiso samtidigt som vi firade det finska nyåret!

Ett smakprov på rondell-belysning. Vi fortsatte sen till

The Oul Triangle, en irländsk pub, där 

vi lyssnade på härlig musik och skålade in det svenska nyåret.

Vi firade in det kanariska nyåret med Harald och en del andra på Verdemar. Därifrån tittade vi också på en mängd fyrverkerier, som sköts upp på himlen från alla de håll! Så småningom gick vi hemåt och fick del även av det isländska nyåret innan vi somnade  gott!

Nyårsdagen tog vi en promenad till stranden vid Meloneras. Där fikade vi innan vi gick promenadvägen utefter havet till 

Faro.

På vägen hem gick vi förbi Hotell Dunas och deras otroligt vackra staket övertäckta med Bougainvilleas

i olika färger.

Den 2:e januari promenerade vi till San Fernando, där vi fikade innan det blev affärsrunda.

I går for vi med bussen till Las Palmas och La Canteras tillsammans med Yvonne och Micke. Det var mycket folk på stranden, som vi passerade fram till

sandskulpturerna. Vi var fundersamma hur regnet påverkat sandkonsten,

men de var i stort sätt intakta.

Vilka skapelser!

Vi fortsatte utefter stranden och passerade några raukar, så Micke och Yvonne skulle känna sig lite mer hemmastadda.

Vi njuter stort av utsikten från vår altan och lagom värme. som en bättre svensk sommar.

Vi tar våra dagliga promenader och konditionen har blivit bättre sen vi kom hit. Vårt mål är att gå 10000 steg om dagen och det gör vi. Ibland överträffas målet. På promenaderna hittar jag förstås en och annan blomma att fotografer.

Vi gör en del utflykter med buss. En dag var det marknad i Arguineguin. Vi var där en stund och jag fann förstås några fina örhängen av en konstnär. Vi hade också bestämt träff med Ann och Leffe. Vi strosade runt i staden med dem.

Sen blev det Tapas-lunch  gamla stan. 

Det var skönt sitta under parasoll, för solen värmer och bränner vår ljusa hy. Till lunchen anslöt en väninna till Ann och Leffe. 

Senare följde vi med till hennes hus och slog oss ner på takterrassen. Vi fick en vy över hustaken. Här hade Mari Jungstedt sin skrivarlya en gång i tiden.

Vi har spelat Mölkky vid två tillfällen. Ena gången vann Lilly. Här grattad av maken Wolfgang och den andra gången 

vann Roy. Här uppvaktad av hustrun Temenuzhka.

Efteråt har det blivit pizzakvällar med vännerna. När solen försvann bakom hustaken, kom tröjorna fram.

Här var en varmare kväll.

Efter trettonhelgen har man klippt häckar och träd. Det görs tre- fyra gånger per år. 

Vi har förstås också en del återkommande sysslor som tvätt och städning,

som bryts av med trevliga besök, som här av Yvonne och Mikael.

Ett par dagar har vi haft lite känning av kalima. En kväll när det lättat tog vi oss ned till stranden vid Faro. Här speglar sig sanddynerna i Barrancans insjö.

Bären jag trodde var någonting åt björnbärshållet fick jag svaret på under en promenad under gårdagen.

De visade sig vara frukter efter Eldkronas vackra blommor! De växte i Sonnenland, liksom

Blyblomman.

Vi gick en gata vi inte gått tidigare. En magnifik utsikt därifrån.

Många stora sommarhus fanns det. Kan detta möjligtvis vara tyskt?

På hemvägen passerade vi Parque del Sur och den klättrande busken Kaptrumpet, som tuktas till häckar.

Första stoppet för att fotografera mandelblommor blev vid utsiktsplatsen ovanför San Bartolomé de Tirajana.

Vi har umgåtts med en del vänner. Elisabet och Jussi var här på fika och sen blev det spel.

Vi har också spelat Sequence och

och Mölkky. Förra veckan vann Temenuzhka!

En annan dag var Inette och Klaas här på kaffe. Det blev en del tips om platser i Nederländerna, bland annat erbjöd de ställplats på sin gård!

Vi har haft en hel del dagar med Kalima, men när den avtar får vi passa på att tvätta, 

handla och

umgås. Här var vi hos Louise och Ralph under skuggan av deras markis.

När vi kom hem på kvällen tändes ytterlampan när vi närmade oss.

Min tand fortsatte bråka med mig och jag fick ta mig upp till El Tablero för ett nytt tandläkarbesök. På vägen fotade jag några av växterna som jag passerade.

Nyutslagna dubbla Nerium,

Afrikanskt tulpanträd och

och den endemiska busken Echium decaisnei Tajinaste Blanco.

Sedan jag skrev senast har vi firat ett antal födelsedagar. Först ut var Mikael.

Sen var det Lennart på Alla hjärtans dag och

och jag som slank med på samma firande,

men fick också eget firande när Ralph och Louise kom dagen därpå.

Det var två riktigt bra dagar, med många av vännerna på plats! Tack alla!

Några dagar tidigare gick två män igenom palmerna inom området. De skar ner vissna blad och det blev riktigt fint!

Promenader har det förstås blivit. Den här dubbla neriumblomman tyckte jag var vacker.

Vi har spelat Mölkky. Förra veckan blev  Þuriður veckans drottning, men den här 

veckan återtog kung Jürgen tronen.

I lördags var Ann och Leffe här. Då introducerade Lennart italiensk öl, som han köpt av Christian. Han producerar sitt eget öl ,Gran Caña.

Senare gick vi till restaurang Arabesk och åt lamm i Tagine. Smakade gott, men var lite snåla portioner. Vi fortsatte till Yumbo där vi åt dessert.

I söndags gick vi runt i Toni Gallardo botaniska park. Där är mest endemiska växter från kanarieöarna, samt olika slags palmer.

Vi såg en svart Ibis. Den blev lite svår att urskilja bland alla skuggor.

En del palmer är helt otroliga! 

Inom vår comunidad finns flera mindre planteringar. I en av dess börjar nu Plumeria alba blomma.

Veckans höjdpunkt var poolfesten/partyt, som Ralph och Louise ordnade i onsdags, 

då Ralph fyllde pensioner, 63 år. God mat och dryck, trevligt umgänge och

riktigt bra musik med Nils Lundin.

Torsdagen försvann i praktiska bestyr, men på fredagen var  vi sociala igen. Då vi var på 11-kaffe till Inette och Klaas. Några timmar försvann jättefort under parasollet.

Några timmar senare träffades vi igen vid Mölkky-spelet.

Efter spelet tog Yvonne och Mikael, Yvonne och Micke samt vi bussen till Cita i Playa del Inglés. 

Där blev det riktigt god mat på restaurang Chino Asia.

På förmiddagen idag var det åter födelsedagsfirande. Nu uppvaktade vi Elisabet, Lizzo.

Det var fyllt hus idag igen! Tack för allt!

För fyra år sen besökte vi Santa Cruz de la Palma under en kryssning och sedan dess har vi varit sugna på att se mera av ön. Pandemin och ett vulkanutbrott la krokben för oss, men nu var det dags. 

Måndagen den 26 februari tog vi flyget från ett soligt Gran Canaria till La Palma. Det var ca 4 grader svalare och mulet när vi kom dit. Vädret växlade snabbt, mycket på grund av de höga bergen och läget längre ut i atlanten. Bergen pressar upp molnen och de fäller ut regn vilket ger en grön och frodig ö! Påminner till en del om ön Madeira.

Vi hyrde bil på flygplatsen, tankade och skulle ta oss norrut. Vi hade bananodlingar på en mängd terrasser framför oss.

Vi skulle svänga höger, men kanske inte här. Hur som kom vi nära bananodlingarna och fick se odlingslandskapet.

Vi kom ut på väg LP 1 och strax hade vi Santa Cruz de la Palma framför oss.

Vi stannade och åt lunch, innan vi fortsatte strandpromenaden norrut.

Vägen fortsatte uppåt och vi stannade vid en Mirador och tittade bakåt, därifrån vi kommit.

Åt andra hållet var havet lite blåare och himlen lite ljusare!

Vi fortsatte norrut genom tunnlar och

en frodig grönska på en bra men väg, som följde bergsidorna. Molnen var låga och det var lite disigt.

I San Andres och Los Sauces blev det en bensträckare.

Det byggs en del och i förgrunden är det bananodlingar.

Mycket terrasser och bananodlingar var det. Söta, goda och något mindre bananer, plátanos, än de som kommer till Sverige från Sydamerika.

Lennart gjorde en avstickare rätt så rakt ner mot havet! Det var brant! Bananer på sidan om vägen och en brant på andra sidan.

På håll såg vi Faro de Barlovento. Sista biten till fyren var privat väg, så

vi vände uppåt igen, men inte samma väg. Ett otroligt stenarbete! Smålänningar kan, men vete gudarna om inte konkurrenter fanns här.

Havet är närvarande, både i syn och ljudintryck!

Vi kom till Barlovento och inte långt därifrån är vårt första

hotell, La Palma de Romantica. Tack för tipset Ann!

Spännande växter i rabatten. En buske med nåldynor =

borden i anslutning till den. Då kom många av de andra gästerna. Ett danskt gäng hade varit ute och vandrat tillsammans, men de valde att sitta utomhus på terrassen.

Sen blev det en riktigt god middag, oxfilé med gräddpepparsås. Kan väl duga en måndag kväll?!

GPS-kartan över La Palma. Inlägget är från flygplatsen och norrut till Barlovento.

280227 gjorde vi en utflykt från Hotel La Palma Romantica, så som kartan visar. Gula pricken är där hotellet är beläget.

Vi startade med en avstickare från väg LP 109 ner till den runda blå lagunen. Det blev inga kort där, för dammen var tom och campingen som låg i anslutning, såg inte kul ut.

Vi fortsatte därför vidare och den vägen var desto vackrare med en frodig grönska. Det växte som lianer ner från bergssidorna1 

Vägen krökte en del och vi blev uppmärksammade på rasrisk. När det regnat, släpper gärna de porösa bergen ifrån sig stenar.

Så var det lite längre fram, innan vi kom fram till en

källa med lätt-tillgängligt rinnande vatten och 

rastplats med grillmöjligheter och utsiktsplats. Växtligheten hade tagit över, så dalgången nedanför såg vi inte mycket av. För att fortsätta vägen fram, begränsades vägen för bilar om max 8 ton och 7 meter långa.

Vi passerade en tunnel och så kom vi ut till berg och grönska.

Där det fanns möjlighet stannade vi, så Lennart också fick njuta av grönska och utsikt. Sen bar det in i grönskan igen!

Jag kan förstå bil-begränsningarna, då en del tunnlar var smala.

På andra sidan öppnade det upp härligt. Det var en del låga moln, som gav intryck av dimma,

Väg LP 1 slingrade sig fram i grönskan. Här och där på höjder eller i dalar fanns hus eller gårdar  med får eller getter.

Jag hittade ingen betäckning på vägen, men vi gjorde en avstickare till en mysig by, Los Machines.

Här parkerade vi bilen vid en nedlagd bensinstation och gick runt och tittade.

Där nere ska vi åka. 

I en trädgård växte vackra, men väl inhägnade fresior.

Havet är nära, men det är brant dit.

Färden fortsatte nedåt och

på ett bra ställe mötte vi en liten buss.

På några ställen blommade vackra buskar. Kan kanske vara mandelblom, men där kunde vi inte stanna och kolla närmare.

Här hade berget vackra lager av olika bergarter.

Vi kom till Barlovento, som vi åkte igenom och fortsatte till området med bananodlingar mot fyren. Väggmålningen tyckte jag var härlig. Kan inte låta bli att fundera över den gröna handen!

På ett ställe passerade vi förbi en potatisodling. Bevattning behövs förstås.

En del vackra blommor lyste upp vägkanten.

Det kom några stänk på rutan och vi for genom bananodlingarna upp till Barlovento och hotellet. Där njöt vi på liknande sätt som dagen innan.

Den 28 februari checkade vi ut från hotellet efter en god och stadig frukost.

Vi for väg LP 1 västerut, alltså motsatt riktning mot gårdagen.

Bergen är vackra med sina olika lager.  

Första stoppet blev vid Mirador Cruz del Castillo. Där var otroligt stora pinjeträd! 

Längre fram lämnade vi LP 1 och svängde in på LP 112. Här gick det nedåt, men det fanns många utsiktsplatser att stanna vid. Här syn knappt skillnad på övergången mellan himmel och hav.

En del träd visade tydligt varifrån vinden kom för det mesta.

Vi  kom till Santo Domingo, där vi gick runt och tittade, samt handlade lite lunchmat.

På stadssidan 

Där vi var fanns en variant på höghus. Smalt, men säkert med jättefin utsikt. Det var det även från marknivå.

Vi fortsatte väg LP 114 söderut.

Även om vi åkte söderut, så gick vägen både uppåt, nedåt och runt berg!

Vid Mirador Baranco de Garome stannade vi och tittade nedåt! Här var träd brandskadade, så det hade brunnit för några år sen.

En kurva längre fram fanns en rastplats och där åt vi lunch.

Även här var pinjeträden eldhärjade. Nya små skott kommer då direkt på stammen och ger trädet kraft att komma igen.

Resan gick vidare. Vi passerade en hel del vägarbeten. De håller på att bredda vägen. Kan tro att vulkanutbrottet lockat en hel del spanska turister, liksom andra.

Så småningom ser vi dagens etappmål, Los Llanos de Aridane, långt där nere.

Nu återstår ett antal kurvor och serpentiner ner i dalen och sen några uppåt innan vi når målet.

Ner mot botten av dalgången växer blommande buskar, men också bananer innanför staketen.

Här tar vi paus i botten av dalgången.

Vi tar oss till hotellet med några extra varv, för att hitta parkering.

Hotel Benahaare låg centralt mitt emot museet.

Vi installerade oss på rummet och kollade in takterrassen med solstolar och liten pool, innan vi gjorde stan.

Vi strosade runt i gamla stan, tittade på en kyrka,

hus med vackra dörrknackare,

balkonger, blommor och inte minst

väggmålningar

av olika slag.

Senare på kvällen blev det en jättegod kebab.

Mätta och belåtna gick vi hem till hotellet på rätt öde gator.

240229 blev det inget GPS-spår. Men vi lämnade Los Llanos de Aridane, där röda markeringen ovan slutar och åkte söderut på bl.a. den nyanlagda vägen LP 2.

Vi lämnade Los Llanos de Aridane i sol.

Strax utanför staden träffade vi på lavasträngar

och den nyanlagda vägen genom lavaområdet. Lavautbrottet från vulkanåsen Cumbre Vieje varade 210919 - 211213, alltså under 85 dagar och bildade Vulcan de Tajogaite eller Cabezavaca, La Palma.

Som vi upplevde det hade lavan kommit i tre större flöden. Den dränkte hus och och allt som om i dess väg. 

Det kom moln och lite regnstänk över bergen, så vi såg inte vulkanen men väl dess verkningar, mest på södra sidan om vägen. 

Ungefär 3000 hus förstördes, men en hel del finns kvar. Lavan täckte ungefär 1000 hektar och var 3,5 km där den var bredast. Lavan nådde 6,2 km där den var längst och nådde havet. 90 km vägsystem och en ansenlig yta med jordbruksmark var var förstörda! När lavan stillnade sig hade La Palma växt med 12,3 kvadratkilometer.

Här skonades en del hus. Lilla huset i fronten är nytt. 

Inte bara lava utan även aska täcker stora områden.

På ett ställe efter vägen kunde vi se ett hus som pressats samman.

Vi svängde ner väg LP 213 till Puerto Naos. Vi stannade vid Mirador de Puerto Naos. En välfyllt långtradare med bananer körde då upp mot LP 2. 

Från  utsiktsplatsen såg vi över bananodlingar mot fyren

och längre bort, där lavaströmmen gått ner till havet. 

Undrar just hur nyttiga de här bananerna är med

tanke på att vi inte fick åka in i Puerto Naos på grund av risk med luft och annat. Orten är inhägnad och vakter fanns i åtminstone en kur. Det jobbades innanför inhägnaden, så kanske blir det ok till sommaren.

Vi vände uppåt igen. Här bågnade stödmuren av trycket från lavan.

Vi lämnade LP 213 och körde en mindre väg genom 

bananplantager

trädgårdar. Askan hade dränkt mycket, här vinstockar.

Men växtkraften är enorm!

Vi kom åter ut på den nyanlagda  vägen LP 2. Man har satsat på cykel- och gångväg innanför träräcken!

Fortfarande finns det områden, som man arbetar med.

Där borta var vi tidigare, Puerto Naos.

I trädet nära mig, satt en orädd korp!

Visst är det vackert med blå himmel och kontrasterande pinjeträd?

Vi kom till Los Canarios. Här skulle vi bo för natten, men innan incheckning gjorde vi ännu en avstickare som följer i nästa inlägg.

Vi fortsätter LP 209 från Los Canarios söderut mot Faro de Fuentecaliente. Här var det många stödmurar.

Vi passerar igenom Las Indias

Vi stannar till på Mirador Las Caldereitas och tittar ner mot Hotel Princess. Mycket bananodlingar runt det hotellet.

Strax efter det vi passerat hotel Princess och bananodlingarna, kommer vi till ett lavaområde och en svart sandstrand.

Det här var resultatet av ett vulkanutbrott under september 1971 från Vulcan Teneguía.

Så såg det ut 1971-09-27 och

hur det var när utbrottet slutade1971-11-19.

Vi tar oss ner till fyren och

saltbassängerna, som klarade sig under Teneguías utbrott. Vi går runt och tittar i området och sen far vi 

LP 207 upp mot Los Canarios.

Utefter vägen ser man resultatet efter det vulkanutbrottet.

Det mulnade på och det kom några regnstänk när vi passerade  förbi hus och gårdar.

Fortfarande syns en del av förödelsen för 50 år sen.

När vi kom åter till Los Cristianos gjorde vi ett besök på Vulkanmuseet, och 

och kratern till Vulcan San Antonio, som hade sitt utbrott 1677. Regnet hängde i luften och det var grått! Vi gick ute först och sen tittade vi på utställningarna inne i museet. Vi testade också hur marken kändes vid en jordbävning. Det var ruggigt hur svårt det var att hålla sig upprätt, mycket mindre kunna ta sig ifrån platsen.

Vi tog oss till vårt pensionat och checkade in, innan vi gick till konditoriet i huset bredvid och drack kaffe.

Det regnade och blåste under natten, men morgonen 230301 lyste åter solen, när vi var uppe på takterrassen till pensionatet.

Vi strosade runt i orten och jag dokumenterade en del husfasader.

Många spännande uttryck!

Enn snällare variant fanns på pizzerian.

Fortsättning följer.

Molnen tätnade, men solen lyste igenom när vi åkte på LP 2 norrut 230301.

I höjd med flygplatsen for vi upp på en mindre väg LP 206. Det var en frodig grönska.

Härifrån tog vi bilen och Lennart

styrde oss till väg LP 4 och

uppåt förbi många hus och trädgårdar,

som vi lämnade bakom oss när vi slingrade uppåt. Visst var det en speciell kurva? Inte ofta man kan stanna så.

Vi blev bägge besvikna när vi kom in i låga moln.

Sikten var dålig och det hade skett ras, där stora stenar låg på vägen.

Några kurvor längre fram blev vi glada igen! Tänk att vädret kan ändra sig så! Det vita högt och långt bort är observatorier.

Vi stannade på Mirador de Los Andenes. Långt där nere skymtar något vitt och det är Santa Cruz de La Palma!

Korparna var inte ett dugg rädda. säkert vana att få en och annan munsbit!

Vi var på hög höjd. Gårdagens fukt fanns kvar som istappar!

Vi fortsatte uppåt. Vägen gick genom olika lavaformationer och

bergarter.

När vi tittade ner åt Santo Domingo, som vi var för några dagar sedan, gick molnen långt under oss.

Några kurvor till och

så ser vi jättestora paraboler och observatorier. 

De stora parabolerna, MAGIC, mäter gammastrålning över en viss nivå. 

Vi fortsatte uppåt och åkte förbi observatorier, Gran Telescopio Canarias.

Pinjeträd och en del buskar kantade vägen.

En del hus låg väldigt nära vägen.

När vi stannade lite längre fram, visade sig taket tillhöra en liten vingård, med terrasser längs en dalgång.

Det fanns en del vinodlingar på vägen söderut, en del säkert bara för husbehov. 

Innan de häftiga kurvorna på kartan ovanför, stannade vi vid Mirador del Tima, som låg 594 meter över havet. Förra gången vi åkte här fanns ingen ledig plats att stanna på. Här tittar vi ner över Los Llanos de Aridane. Vi bodde nära huvudgatan och gamla stan.

Det här fotot är taget lite mer åt höger och där syns vulkanen och det mörkare området, som är stelnad lava. Under de vita plast-inhängnaderna växer främst bananer. Det är mycket mark och odlingar, som gått till spillo.

Det här fotot är ännu mer till höger och här syns lavaströmmarna, som går ner mot havet. Några avstannar på vägen ner och andra

löper ut i havet. De senaste två fotona visar också de nyanlagda vägarna över lavaområdet.

Vid Miradoren blommade den vackra trumpetrankan.

Vi åkte nedför serpentiner till botten av dalgången och så upp på andra sidan till Los Llanos de Aridane.

Vi åkte LP 2 och sen LP 21 och då kom vi närmare den nya vulkanen Tajogaite eller Cabazavaca, som hade utbrott mellan 230919 till 231213.

Vi tyckte det rök från vulkanen, så vi stannade och jag zoomade in. Kanske eller också var det något lågt moln.

Vi åkte vidare, men avlägsnade oss sen från vulkanen. Den här fotot visar ändå hur det såg ut i trakten innan utbrottet.

Vi fortsatte uppåt och

så småningom åkte vi igenom tunneln på väg LP 3 och kommer till mera hus i bergslänterna ner mot havet.

Vi hittade en parkering nära hotellet, där det också växer blommor.

Efter en lång skön morgon och förmiddag på hotellet, tar vi bilen 

upp utefter Barrancon till väg LP 5 och

och vidare ut mot

flygplatsen.

Det blev en kort snutt på kartan.

Den här resan var jättetrevlig, stundtals spännande och gav oss många nya upplevelser! 

Nu har vi varit hemma i Finspång i drygt  två veckor. Det har varit skönt att vara här, även om vi saknar värmen på Gran Canaria. Anna tog emot oss i Norrköping när vi kom hem och hon hade dessutom med en frysväska med en massa gott innehåll. Hennes god bröd njöt av även till förmiddagskaffet. 

Vi har varit på konsert och lyssnat på barnbarnen och 

gjort promenader i närområdet. Grävlingberget fick ett  besök. Jag har inte varit där på säkert 40 år. Berget ligger nära en kraftledningsgata och den siktade vi in oss på för att få björk och videgrenar inför påsk. De hade röjt under ledningarna, så det var bara att förse sig av de spridda grenarna.

Påsktider innebär ju också påskpyssel med barnbarn både i Finspång och i Linköping.

I Linköping tog vi också en promenad längs Stångån och Kinda kanal.

Gula krokusar och

vintergäck lyste vackert i rabatterna.

Jag njöt stort av tulpanerna på bordet hos sonen!

Jag har också påskdekorerat i kök och vardagsrum. De gamla kära föremålen kommer fram, men med en del nya placeringar i år.

Påskafton hade vi även en spelkväll efter mat och godis. Vi bröt av det digitala med ett gammalt hederligt triomino! Mobilerna kunde i stort ligga orörda på bordet!

Vi var till Norrköping och klippte oss en dag. När Lennart var färdig och jag skulle penta mig, for han ut och kollade bilar. Han provkörde en, som han blev sugen på. När jag blev klar, fick jag köra en tur och den bilen fastnade vi för.

Som en del i processen att separeras från Rubinen tog vi en tur i närområdet. Vi åkte in i Lotorp och stannade inte bara vid fotbollsplanerna. Här är många, många år sen jag var och Lennart har aldrig tidigare gjort någon avstickare in i samhället.

Vi passerade några lurviga hästar, när vi fortsatte mot

Igelfors och dess badplats. Det här huset hade verkligen en luftig torpargrund. På gaveln var ingång till en matkällare. Vi fortsatte ner i samhället och tittade på de gamla industrilokalerna. Där var jag på studiebesök med skyddskommitén för Televerket under 1980-talet och tittade bl.a. på stolpskor, som då tillverkades där.

Resan gick vidare mot Hällestad, men vi gjorde en avstickare till Grytgöl och passerade gamla arbetarbostäder till bruket.

Det blev en tur till Ljusfallshammar innan Lennart styrde mot Finspång.

När vi närmade oss avtagsvägen till Borggård, styrde han dit. Vi gjorde ju en tur i Finspångs bergslag och dess bruksorter och där ingick ju Borggård.

Bruket är övertaget av nya ägare och herrgården är till salu. Har du ett relativt stort antal miljoner  till övers, så har du möjlighet att bli herrgårdsägare. Hemnet visar upp slott med flyglar inklusive helikopterplatta och mycket annat.

På väg till Finspång gjorde vi ytterligare en avstickare in på Hessmedstorpsvägen. Den här vägen kommer vi ta lite senare i år och då besöka Torekulla Kyrka, en neotektonisk grotta. En härlig dagsutflykt i gråvädret!

En annan dag lyste solen och då gick vi till sjön Bönnern och

Bönnerbadet.

På hemvägen passerade vi slottet, men

men parken var fortfarande avstängd, då kanalerna och broarna varit översvämmade.

Snövädret återkom, som det ju så ofta gör i april, men lika trist för det.

I tisdags slutade det snöa under natten. Vi tog oss in till Norrköping. Först var jag på Ögonkliniken, innan det var dags att lämna i från oss Rubinen och

en annan, lite nyare C3:a Aircross kom med hem. Resan hem gick bra på sommardäck, men då hade saltet hunnit verkat, så det var en smutsig bil, som kom till Finspång.

I onsdags firade vi Patrik, som fyllde 50 år!

Smakade bra med kaffe och kladdkaka, som Noelle bakat! Mixade hallon smakade riktigt bra till!

Gråvädret fortsatte och jag passade på att baka surdegsbröd. Surdegen hade jag i frysen och den har jag pysslat om sen vi kom hem. Resultatet blev riktigt gott!

I  går uppdaterade Lennart personbilen med nya kartor. Motorn fick inte stängas av när det skulle ske, så vi gjorde en tur till Rejmyre. Kartorna blev lagom färdiga när vi kom dit, så vi tittade in i försäljningslokalen. Jag gillar det bärnstensfärgade glaset. När jag tittade på prislapparna, kan jag konstatera att jag kanske städade bort lite för mycket Rejmyre-glas inför flytten.

På förmiddagen var det mulet och regnade en skvätt. När det klarnade upp tog vi en promenad till Stora Cop, för mig Viberga. På hemvägen gick vi över gång och cykelbron mellan Viberga och Hårstorp på väg hemåt.